{"receipt_id":"manifesto:MED:2026:2026-09-11~b1a4d7a5f8fa:055-10-klimat","corpus_sha256":"357e59aa1768fe2c5182c77116bb218a8c31c3a0e08d60c5e64719a0a8d404d7","release_sha256":"10f8072162e19c6cc364b91a758e7b822c5e5bc12d6efe532e56c0fe177fbdd8","document":{"source_id":"manifesto:MED:2026:2026-09-11~b1a4d7a5f8fa:055-10-klimat","party":"MED","kind":"official_party_document","title":"Partiprogram | Medborgerlig Samling","publisher":"Medborgerlig Samling","published_at":"","source_uri":"https://med.se/politik/partiprogram/eu-politiskt-program","content_sha256":"b9d305fc1e7b7889f68fbf395586a0ccc91429c5858e8dd0f523a7ba5ecc9dfd","playback_uri":""},"section":{"section_id":"manifesto:MED:2026:2026-09-11~b1a4d7a5f8fa:055-10-klimat","text":"10 Klimat\nEU hanterar regler för att minska växthusgasutsläpp på två olika sätt:\ni) Inom EU Emission Trading System (EU ETS) som gäller både EU- och EES-länder, köper och säljer verksamheter utsläppsrätter. Den handlande sektorn omfattar cirka 750 svenska anläggningar inom industri- och energiproduktion i Sverige och 13 000 i hela EU, vilket täcker ca 45% av utsläppen.[36]\nii) Inom Effort Sharing Regulation (ESR) som endast gäller EU-länder, men där Norge och Island deltar frivilligt, och där resten av utsläppen hanteras, alltså den icke-handlande sektorn, tilldelas varje land ett tak för utsläppen från denna sektor.\nMan mäter oftast minskningar mot basåret 1990 då våra svenska territoriella utsläpp var 71,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, uppdelat på 25 Mt för det som senare hamnade inom den handlande sektorn och 46,5 Mt inom den icke-handlande sektorn.[37][38]\nTill 2021 hade utsläppen minskat med 33% till 47,8 Mt, varav 18,7 Mt för den handlande sektorn och 29,1 Mt för den icke-handlande sektorn. Efter avdrag på ca 42 Mt för land och skog, Land Use, Land Use Change and Forestry (LULUCF), blev därmed våra territoriella nettoutsläpp ca 6 Mt.[39]\nEU kräver ändå ytterligare stordåd av oss. Till 2030 ska kolsänkan från skogen ökas till 47,3 Mt enligt beslut i EU-parlamentet och ministerrådet i mars/april 2023.[40] Alltsedan 2008 har den legat runt 40 Mt. Tilldelningen till den icke-handlande sektorn ska minska med nästan 10\n36 www.naturvardsverket.se, Utsläppshandel - EU ETS\nhttps://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/utslappshandel/\n37 www.naturvardsverket.se, Sveriges utsläpp av växthusgaser\nhttps://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/sveriges-utslapp-och-upptag-av-vaxthusgaser/\n38 www.naturvardsverket.se, Utsläpp inom utsläppshandeln och icke-handlande sektorn\nhttps://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-i-den-handlande-och-ickehandlande-sektorn/\n39 Ibid\n40 www.europa.eu, EUR-Lex - 32023R0839 https://eur-lex.europa.eu/legalcontent/EN/TXT/?uri=uriserv%3AOJ.L_.2023.107.01.0001.01.ENG&toc=OJ%3AL%3A2023%3A107%3ATOC\n31\nMt, jämfört med 2021-års tilldelning[41] och de handlade utsläppsrätterna ska även de minska på motsvarande sätt. Sverige ska med råge tvingas bli växthusgasneutralt redan till 2030, trots att mer effektiva åtgärder i andra länder kan göras för en betydligt lägre kostnad.\nDen totala positiva klimateffekten har ökat med i genomsnitt en miljon ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år från åren 1990–2020. År 2020 var den -93.5 MtCO 2e, vilket alltså är betydligt högre än Sveriges territoriella utsläpp.\n42\nEn tredjedel av våra växthusgasutsläpp kommer från transportindustrin, där utsläpp från vägtrafik helt dominerar. Det är anledningen till allt fokus på reduktionsplikten. Avlång geografi, låg befolkningstäthet och kallt klimat begränsar vad som med dagens teknik går att göra. Investeringar i höghastighetståg för enorma summor diskuteras, trots att effekten skulle bli marginell. Ytterligare elektrifiering av vägtrafiken skulle kunna minska de territoriella utsläppen, men skulle leda till negativa miljökonsekvenser utomlands och dessutom saknas både elproduktion och elnät. Alla problem har inte lösningar.\nEn tredjedel av utsläppen kommer från industrin, där stålindustrin står för drygt 11% av Sveriges totala utsläpp. Det är därför inte konstigt att många drömmer om grönt stål. De storskaliga utopiska planerna bortser från att vi inte kan bygga ut elproduktionen i tid för att uppnå klimatmålen år 2030. Den tekniskt rimligaste lösningen vore små modulära\n41 Sveriges utsläpp 2005 (ESR-delens baslinje): 43,2Mt enligt: EUR-Lex - 32020D2126\n-40% (tidigare ESR-mål 2030) av 43 Mt = -17,2 Mt; -50% (nytt ESR-mål 2030) av 43 Mton = -21,5 Mt enligt: www.europa.eu, Effort sharing 2021-2030: targets and flexibilities https://climate.ec.europa.eu/eu-action/effort-sharing-member-states-emission-targets/effort-sharing-2021-2030targets-and-flexibilities_en#member-states-targets\n31,3 (202"},"citations":[{"proposition_version_id":"prop:miljo-klimat:drivmedel-reduktionsplikt:v1","prompt_sv":"Ska bränsleskatter och reduktionsplikt hållas nere för bilister, även om det gör att Sverige missar sina klimatmål?","domain":"miljo_klimat","domain_label_sv":"Miljö och klimat","party":"MED","status":"accepted","score_min":1,"score_max":2,"quote":"10 Klimat\nEU hanterar regler för att minska växthusgasutsläpp på två olika sätt:\ni) Inom EU Emission Trading System (EU ETS) som gäller både EU- och EES-länder, köper och säljer verksamheter utsläppsrätter. Den handlande sektorn omfattar cirka 750 svenska anläggningar inom industri- och energiproduktion i Sverige och 13 000 i hela EU, vilket täcker ca 45% av utsläppen.[36]\nii) Inom Effort Sharing Regulation (ESR) som endast gäller EU-länder, men där Norge och Island deltar frivilligt, och där resten av utsläppen hanteras, alltså den icke-handlande sektorn, tilldelas varje land ett tak för utsläppen från denna sektor.\nMan mäter oftast minskningar mot basåret 1990 då våra svenska territoriella utsläpp var 71,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, uppdelat på 25 Mt för det som senare hamnade inom den handlande sektorn och 46,5 Mt inom den icke-handlande sektorn.[37][38]\nTill 2021 hade utsläppen minskat med 33% till 47,8 Mt, varav 18,7 Mt för den handlande sektorn och 29,1 Mt för den icke-handlande sektorn. Efter avdrag på ca 42 Mt för land och skog, Land Use, Land Use Change and Forestry (LULUCF), blev därmed våra territoriella nettoutsläpp ca 6 Mt.[39]\nEU kräver ändå ytterligare stordåd av oss. Till 2030 ska kolsänkan från skogen ökas till 47,3 Mt enligt beslut i EU-parlamentet och ministerrådet i mars/april 2023.[40] Alltsedan 2008 har den legat runt 40 Mt. Tilldelningen till den icke-handlande sektorn ska minska med nästan 10\n36 www.naturvardsverket.se, Utsläppshandel - EU ETS\nhttps://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/utslappshandel/\n37 www.naturvardsverket.se, Sveriges utsläpp av växthusgaser\nhttps://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/sveriges-utslapp-och-upptag-av-vaxthusgaser/\n38 www.naturvardsverket.se, Utsläpp inom utsläppshandeln och icke-handlande sektorn\nhttps://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-i-den-handlande-och-ickehandlande-sektorn/\n39 Ibid\n40 www.europa.eu, EUR-Lex - 32023R0839 https://eur-lex.europa.eu/legalcontent/EN/TXT/?uri=uriserv%3AOJ.L_.2023.107.01.0001.01.ENG&toc=OJ%3AL%3A2023%3A107%3ATOC\n31\nMt, jämfört med 2021-års tilldelning[41] och de handlade utsläppsrätterna ska även de minska på motsvarande sätt. Sverige ska med råge tvingas bli växthusgasneutralt redan till 2030, trots att mer effektiva åtgärder i andra länder kan göras för en betydligt lägre kostnad.\nDen totala positiva klimateffekten har ökat med i genomsnitt en miljon ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år från åren 1990–2020. År 2020 var den -93.5 MtCO 2e, vilket alltså är betydligt högre än Sveriges territoriella utsläpp.\n42\nEn tredjedel av våra växthusgasutsläpp kommer från transportindustrin, där utsläpp från vägtrafik helt dominerar. Det är anledningen till allt fokus på reduktionsplikten. Avlång geografi, låg befolkningstäthet och kallt klimat begränsar vad som med dagens teknik går att göra. Investeringar i höghastighetståg för enorma summor diskuteras, trots att effekten skulle bli marginell. Ytterligare elektrifiering av vägtrafiken skulle kunna minska de territoriella utsläppen, men skulle leda till negativa miljökonsekvenser utomlands och dessutom saknas både elproduktion och elnät. Alla problem har inte lösningar.\nEn tredjedel av utsläppen kommer från industrin, där stålindustrin står för drygt 11% av Sveriges totala utsläpp. Det är därför inte konstigt att många drömmer om grönt stål. De storskaliga utopiska planerna bortser från att vi inte kan bygga ut elproduktionen i tid för att uppnå klimatmålen år 2030. Den tekniskt rimligaste lösningen vore små modulära\n41 Sveriges utsläpp 2005 (ESR-delens baslinje): 43,2Mt enligt: EUR-Lex - 32020D2126\n-40% (tidigare ESR-mål 2030) av 43 Mt = -17,2 Mt; -50% (nytt ESR-mål 2030) av 43 Mton = -21,5 Mt enligt: www.europa.eu, Effort sharing 2021-2030: targets and flexibilities https://climate.ec.europa.eu/eu-action/effort-sharing-member-states-emission-targets/effort-sharing-2021-2030targets-and-flexibilities_en#member-states-targets\n31,3 (202","stance_hint":"","assessment_basis":"current","source_status":"located","span":[0,4000]},{"proposition_version_id":"prop:miljo-klimat:drivmedel-reduktionsplikt:v1","prompt_sv":"Ska bränsleskatter och reduktionsplikt hållas nere för bilister, även om det gör att Sverige missar sina klimatmål?","domain":"miljo_klimat","domain_label_sv":"Miljö och klimat","party":"MED","status":"accepted","score_min":1,"score_max":2,"quote":"10 Klimat\nEU hanterar regler för att minska växthusgasutsläpp på två olika sätt:\ni) Inom EU Emission Trading System (EU ETS) som gäller både EU- och EES-länder, köper och säljer verksamheter utsläppsrätter. Den handlande sektorn omfattar cirka 750 svenska anläggningar inom industri- och energiproduktion i Sverige och 13 000 i hela EU, vilket täcker ca 45% av utsläppen.[36]\nii) Inom Effort Sharing Regulation (ESR) som endast gäller EU-länder, men där Norge och Island deltar frivilligt, och där resten av utsläppen hanteras, alltså den icke-handlande sektorn, tilldelas varje land ett tak för utsläppen från denna sektor.\nMan mäter oftast minskningar mot basåret 1990 då våra svenska territoriella utsläpp var 71,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, uppdelat på 25 Mt för det som senare hamnade inom den handlande sektorn och 46,5 Mt inom den icke-handlande sektorn.[37][38]\nTill 2021 hade utsläppen minskat med 33% till 47,8 Mt, varav 18,7 Mt för den handlande sektorn och 29,1 Mt för den icke-handlande sektorn. Efter avdrag på ca 42 Mt för land och skog, Land Use, Land Use Change and Forestry (LULUCF), blev därmed våra territoriella nettoutsläpp ca 6 Mt.[39]\nEU kräver ändå ytterligare stordåd av oss. Till 2030 ska kolsänkan från skogen ökas till 47,3 Mt enligt beslut i EU-parlamentet och ministerrådet i mars/april 2023.[40] Alltsedan 2008 har den legat runt 40 Mt. Tilldelningen till den icke-handlande sektorn ska minska med nästan 10\n36 www.naturvardsverket.se, Utsläppshandel - EU ETS\nhttps://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/utslappshandel/\n37 www.naturvardsverket.se, Sveriges utsläpp av växthusgaser\nhttps://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/sveriges-utslapp-och-upptag-av-vaxthusgaser/\n38 www.naturvardsverket.se, Utsläpp inom utsläppshandeln och icke-handlande sektorn\nhttps://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-i-den-handlande-och-ickehandlande-sektorn/\n39 Ibid\n40 www.europa.eu, EUR-Lex - 32023R0839 https://eur-lex.europa.eu/legalcontent/EN/TXT/?uri=uriserv%3AOJ.L_.2023.107.01.0001.01.ENG&toc=OJ%3AL%3A2023%3A107%3ATOC\n31\nMt, jämfört med 2021-års tilldelning[41] och de handlade utsläppsrätterna ska även de minska på motsvarande sätt. Sverige ska med råge tvingas bli växthusgasneutralt redan till 2030, trots att mer effektiva åtgärder i andra länder kan göras för en betydligt lägre kostnad.\nDen totala positiva klimateffekten har ökat med i genomsnitt en miljon ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år från åren 1990–2020. År 2020 var den -93.5 MtCO 2e, vilket alltså är betydligt högre än Sveriges territoriella utsläpp.\n42\nEn tredjedel av våra växthusgasutsläpp kommer från transportindustrin, där utsläpp från vägtrafik helt dominerar. Det är anledningen till allt fokus på reduktionsplikten. Avlång geografi, låg befolkningstäthet och kallt klimat begränsar vad som med dagens teknik går att göra. Investeringar i höghastighetståg för enorma summor diskuteras, trots att effekten skulle bli marginell. Ytterligare elektrifiering av vägtrafiken skulle kunna minska de territoriella utsläppen, men skulle leda till negativa miljökonsekvenser utomlands och dessutom saknas både elproduktion och elnät. Alla problem har inte lösningar.\nEn tredjedel av utsläppen kommer från industrin, där stålindustrin står för drygt 11% av Sveriges totala utsläpp. Det är därför inte konstigt att många drömmer om grönt stål. De storskaliga utopiska planerna bortser från att vi inte kan bygga ut elproduktionen i tid för att uppnå klimatmålen år 2030. Den tekniskt rimligaste lösningen vore små modulära\n41 Sveriges utsläpp 2005 (ESR-delens baslinje): 43,2Mt enligt: EUR-Lex - 32020D2126\n-40% (tidigare ESR-mål 2030) av 43 Mt = -17,2 Mt; -50% (nytt ESR-mål 2030) av 43 Mton = -21,5 Mt enligt: www.europa.eu, Effort sharing 2021-2030: targets and flexibilities https://climate.ec.europa.eu/eu-action/effort-sharing-member-states-emission-targets/effort-sharing-2021-2030targets-and-flexibilities_en#member-states-targets\n31,3 (202","stance_hint":"","assessment_basis":"position","source_status":"located","span":[0,4000]}]}